Lyrics Dover-Calais

Vi sà¥g pॠvarann dॠvi nà¤rmade oss land
nà¤r vi mà¶ttes mellan Dover Calais
All min rà¤dsla fà¶rsvann nà¤r du sakta tog min hand
nà¥gonstans imellan Dover Calais

Vi stà¥r tysta i natten och hà¶r và¥gorna som
en lugn och stilla serenad.
Dovers vita klippor i solnedgà¥ng
drunknar i ett gyllene hav.
och và¥ra frà¥gor finner svar.

Vi sà¥g pॠvarann och vi nà¤rmade oss land
nà¤r vi mà¶ttes mellan Dover Calais.
All min rà¤dsla fà¶rsvann nà¤r du sakta tog min hand
nà¥gostans i mellan Dover Calais

Vi nà¤rmar oss varandra nà¤r vinden tar i,
den blà¥ser oss sॠnà¤ra varann.
Har velat ta dig till mig sen den fà¶rsta sekund
nà¤r bà¥ten stilla là¤mnade land
och satte mig i brand.

Vi sà¥g pॠvarann och vi nà¤rmade oss land
nà¤r vi mà¶ttes mellan Dover Calais.
All min rà¤dsla fà¶rsvann nà¤r du sakta tog min hand
nà¥gostans i mellan Dover Calais

Men à¤ven en sanndrà¶m mà¥ste nà¥gon gà¥ng finna sitt slut.
Och sen du fà¶rsvann igen và¤xte saknaden minut fà¶r minut.

Vi sà¥g pॠvarann och vi nà¤rmade oss land
nà¤r vi mà¶ttes mellan Dover Calais.
All min rà¤dsla fà¶rsvann nà¤r du sakta tog min hand
nà¥gostans i mellan Dover Calais